tisdag 1 juni 2010

Analys

Min frågeställning som jag har arbetat med under detta projekt handlar främst om hur jag som framtida slöjdlärare kan arbeta med miljö inom det textila området och om att själv bli bättre på sömnad.

Jag har genom projektet utmanats i att finna lösningar och komma på hur plagg kan utformas och vara kreativ i arbetsprocessen. Detta har jag gjort genom att skissa på modeller, sy i olika material, fotograferat och fördjupat mig i litteratur om miljö och sömnad.

Som slöjdlärare är det viktigt att ha kunskap om sömnad eftersom det ingår i slöjdundervisningen på ett eller annat sätt. jag har fått större kunskaper genom att sy i olika material, läsa böcker om sömnad och broderi. Material som är svårarbetade och inte är att föredra i skolans slöjdsalar har jag kommit fram till är sladdrig, elastisk trikåtyg. Den randiga tunikan som jag sytt var svår att sy, även om jag använde mig av en riktigt overlockmaskin. Jag har svårt att föreställa mig elever sitta och sy i ett sådant material på vanliga symaskiner. Ett annat material som jag arbetat med är denim, i form av slitna jeansbyxor. Jeans finns ju i olika tjocklekar, och de som jag använde mig av gick att sy i med vanlig symaskin. Men när det blev för tjocka lager, som vid kantsömnaden av jeans-jackan fick jag finna andra lösningar än att sy på symaskin. För min del ledde detta till att jag sydde förhand och det blev en kreativ lösning som för mig höjde värdet hos plagget. Genom att låta eleverna få arbeta med olika material får de själva upptäcka nackdelar och fördelar hos materialet och den teknik som de använder sig av.

Sömnad har för mig genom projektet fått en ytterligare betydelse -en betydelse för miljön. Genom att förändra ett plagg, sy om eller laga förlängs livslängden hos ett plagg -vi använder det längre. Vår konsumtion av kläder har ökat markant de senaste åren, enligt Emil Schön (2009)har konsumtionen ökat med 30 procent mellan åren 1997-2007. Varje år köper och konsumerar varje hushåll 10 kg bomulls-kläder/föremål, enligt samma källa. Den ökande konsumtionen av kläder får betydelse för miljön. I Konsumerara mera, en dyrköpt lycka (2007) förklarar man att konsumenten är idealbilden och att människor relaterar sin lycka till hur mycket andra människor äger och konsumerar. Förr var arbetet det som avgjorde vår status i samhället -nu är det våra inköp.

Hur kan jag arbeta med ett miljöinriktat projekt i skolans slöjd? Vad vill jag ta upp för aspekter när det gäller miljö och textil? Jag har skapat ett material utifrån den litteratur som jag läst om miljö och textil som jag utformats till faktarutor med tillhörande bilder. Textilproduktionens miljöeffekter med fokus på bomull, konsumtionen och dess lösningar är vad jag tar upp i dessa faktarutor. Detta material är sådant material som eleverna själva ska producera i återbruksprojektet. Materialet som jag producerat ska syfta till att inspirerar och låta eleverna söka information själva. Eleverna kommer i projektet både arbeta teoretiskt och praktiskt med miljöfrågan. Den praktiska delen i skolprojektet kommer att vara att eleverna får skapa nytt av textilier som är gamla, secondhand eller skänkta. Eleverna ska själva utforma produkten utifrån materialet genom skisser och mönster. Mönster till plagg/föremål kan eleverna få tillverka själva genom att till exempel rita av ett plagg eller att använda sig av befintliga mönster. Elevernas arbetsprocess kan redovisas i form av bloggskrivande och fotograferande. Produkterna ska redovisas tillsammans med fakta som tagits fram. Jag ser en möjlighet att eleverna fördjupar sig i det material som de skapar ifrån. Om en elev till exempel gör något av jeans kan de ta reda på hur jeans tillverkas, var de kommer från och hur dess produktion har påverkat miljön. Genom återbuksprojektet vill jag också betona värdet i att skapa själv, något unikt bland annat genom att låta eleverna skapa egna märken att sätta på sina produkter.

I detta projekt har jag själv fått erfara hur det kan vara att få arbeta med ett återbruksprojekt. Jag anser att det upplägg som jag själv arbetat utifrån går att genomföra med elever i grundskolans slöjd.

Litteraturlista:

Bertilsson, Cecilia, Hellmark, Mats, Grön design (2008), Naturskyddsföreningen.

Delin, I-L, Sternberg, H, Visst kan du sy -för dig som vill sy kläder i enkla modeller (okänt), Brevskolan, Stockholm.

Falkenborg, Marie Louise, Boken om handarbete (1978), ICA Bokförlag, Malmö.

Fletcher, Kate, Sustainable Fashion & Textiles (2008), Earthscan Publications, London.

Johansson, Birgitta, Konsumera mera - dyrköpt lycka (2007), Forskningsrådet Formas, Stockholm.

Kjellberg, Anders, Sy. Den kompletta sömnadshandboken (2005), ICA Bokförlag, Malmö.

Lindén Ivarsson, A-S, Briedits, K, Evans, K, Do Redo (2004), Alfabeta, Stockholm.

Schön, Emil, Konsumtionsboken –köpfrossa i en febrig värld (2009), Miljöförbundet Jordens Vänner,Stockholm.


Svensson, Susanne, Klä dig miljömedvetet (1994), Naturskyddsföreningen.


Resultat

Resultat

Här ska jag försöka sammanställa mitt resultat, min produkt. Jag har framställt nya plagg som gjorts av kläder, garn och tyger som köpts på seconhand, skänkts till mig eller varit mina egna.







Mina produkter:
1. Kjolen "Sladden"
2. Munktröja "Kråset"
3. Väska "All is full of löv"
4. Jeans "Päron"
5. Jeansjacka "Blåjeans"
6. Tunika "Randen"
7. Jeans "80-talet"
8. Västen "Lotus"
9. Handledsvärmare "Blåmudden"

Redovisningen och materialet som jag tar fram är en del av mitt projekt, eftersom det ska ligga till grund för ett framtida projekt i skolan/vfu-platsen med återbruk som tema.

Förberedelse för redovisning

Nu var jag här i Göteborg, känns som en evighet sedan sist!

Idag ska jag skriva färdigt genomförande och analysdelen, hänga kläderna och fixa med fakta till redovisningen. Jag har samlat ihop fakta om konsumtion, textilindustrin, klädproduktion och dess miljöeffekterna och har börjat skriva till redovisningen. Jag har laminerat foton på alla kläder som jag har skapat som ska vara med på redovisningen.

Idag ska jag försöka hitta en vikvägg och börja montera bilderna. Jag ska göra lappar att sätta på kläderna som ska ta upp hur plagget påverkat miljön och vilket material dem är gjorda av.